SVERIGE
Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten efter fokusgruppsintervjuer med ungdomar och en svenska studier som mätt barn och ungas rörelsemönster med aktivitetsmätare.
Barn och unga i åldern 4–17 år ägnar över 8 timmar av sin vakna tid åt stillasittande aktiviteter. Samtidigt vet de att fysisk aktivitet är viktig för hälsan och att rörelse gör att man mår bra, både fysiskt och psykiskt. Det visar resultaten från fokusgruppsintervjuer med ungdomar, samt en sammanställning av svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta barns och ungas rörelsemönster.
Skillnaden störst vid 9 års ålder
Sammanställningen av aktivitetmätarststudierna visar att tiden i pulshöjande fysisk aktivitet minskar med stigande ålder, samtidigt som stillasittandet ökar. Pojkar är generellt sett mer fysiskt aktiva än jämnåriga flickor, och ägnar mer tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter än flickor. Skillnaden är störst vid 9 års ålder, där pojkarna har 21 minuter mer tid i pulshöjande aktivitet per dag än jämnåriga flickor.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar barn och unga regelbunden fysisk aktivitet och att stillasittande varvas med rörelse, och minst 60 minuters aktivitet per dag som ger ökad puls och andning (6–17 år).
– Vi vet sedan tidigare att skolbarn som är mer fysiskt aktiva känner sig mer tillfreds med livet och sover bättre. De upplever även mindre besvär med nedstämdhet, irritation och nervositet. All rörelse räknas – så det är bra att försöka få till fysisk aktivitet i vardagen genom att till exempel gå eller cykla till skolan, eller att lägga in pauser för rörelse under en dag, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Avgörande roll
Ungdomarna i åldern 13̶ 18 år som deltog i fokusgruppsintervjuerna anser att både den fysiska och sociala miljön spelar en avgörande roll för deras möjlighet att vara fysiskt aktiva och ha en stimulerande fritid. Bland de förslag som kan ge bättre förutsättningar för mer rörelse och ett minskat stillasittande nämns
- ett varierat utbud av olika aktiviteter
- fler ungdoms- och fritidsgårdar och andra trygga platser där man kan delta i aktiviteter kostnadsfritt
- fler och mer inbjudande utemiljöer, exempelvis utegym i trä, skateramp, parkourbana och klättervägg
- fler aktiva lektioner och fler rörelsepauser i skolan.
Fritidskortet lanseras 2025
Ungdomarna tar även upp flera faktorer som begränsar deras möjligheter att röra på sig. Bland annat nämns otrygghet, normer, ekonomiska begränsningar och mycket skärmtid.
För att fler barn och unga ska kunna ägna sig åt organiserade fritidsaktiviteter inom kultur, idrott, friluftsliv och övrigt föreningsliv arbetar Folkhälsomyndigheten nu med införandet av Fritidskortet. Arbetet sker tillsammans med flera andra myndigheter och organisationer, och lanseringen av Fritidskortet sker under hösten 2025.
Foto: Freepik
