KRÖNIKA
Premiär för energiexperten Torsten Dilot som ny krönikör på ON. Läs mer om Torsten!
“Energi är allt!”
Det är faktiskt sant, för massa är en form av lagrad energi. Historiskt har energin varit motorn i människans liv och utveckling, vilket den fortfarande är, fast i ännu högre grad. Energisystemet är också motorn för välfärdssystemet. Hackar energisystemet så hackar välfärdssystemet.
Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. Detta är kärnan i energiprincipen, en grundläggande fysikalisk lag. Energi kan exempelvis finnas i form av värme, elektricitet eller massa. Enligt Einsteins berömda ekvation E=mc² är massa nämligen en form av energi. Det betyder att allt i Universum kan ses som olika energiformer.
Energi för att överleva
Människan har alltid varit beroende av energi för att överleva. Näring från växter och djur ger oss energi för att bygga muskler och stärka immunförsvaret, medan solen ger värme och viktiga vitaminer. Utan mat eller energitillförsel skulle människan snabbt förlora sin styrka, liksom att först välfärden och sedan samhället skulle kollapsa utan tillgång till kontinuerlig energi.
Historiskt sett har eld och vind varit avgörande i den tidiga utvecklingen. Eld har använts för uppvärmning och matlagning, och vinden för att driva dåtidens segelfartyg. Ångmaskinens uppfinning på 1600-talet, utvecklad av Thomas Newcomen, revolutionerade industrin och transporten, med kol som bränsle. Senare kom förbränningsmotorn och petroleumprodukterna, vilket ytterligare drev på den industriella revolutionen.
Våg av uppfinningar
Med industrialismen kom en våg av uppfinningar, såsom telegrafen, elektriciteten, telefonen, bilen och flygplanet. Under slutet av 1800-talet upptäcktes röntgenstrålningen av Wilhelm Röntgen och radioaktiviteten av Henri Becquerel, vilket lade grunden för stora vetenskapliga framsteg, såsom Einsteins relativitetsteori. Under 1900-talet såg vi ytterligare teknologier som internet, radio och atomkraft, delvis drivet av de två världskrigen.
Under 2000-talet har vi upplevt framsteg och fenomen som sociala medier, smartphones och IoT (Internet of Things), där enheter är sammanlänkade för att utbyta data. Allt detta, från teknologiska innovationer till vår moderna livsstil, kräver enorma mängder energi. De sociala mediernas, som exempelvis Facebook, TikTok, X och WeChat, serverhallar kräver enorma mängder energi.
Den största nyttan med energi har dock inte nämnts än: VÄLFÄRDEN!
Värdigt liv
Ett välfärdssystem är främst till för att garantera alla medborgares grundläggande trygghet och välmående genom att erbjuda tillgång till fungerande skolor, sjukvård samt ett ekonomiskt och socialt skyddsnät, så att ingen ska behöva leva i fattigdom eller utan tak över huvudet.
Det handlar om att ge alla en möjlighet till ett värdigt liv, men det betyder inte nödvändigtvis att samhället blir mer jämlikt eller att ekonomiska klyftor minskas. Individens ekonomiska framgång beror också på egna ambitioner och hårt arbete, och därmed kan välfärdssystemet skapa en balans där alla har grundläggande trygghet, men där flit och ambition också spelar en viktig roll för livsinkomsten.
Energisystemet är motorn för välfärdssystemet. Det är välfärdssystemet som skall kravställa energisystemet och inte tvärtom.
Torsten Dilot, krönikör
Avgörande för utvecklingen
Tillgången till pålitlig energi, både i form av värme och elektricitet, är avgörande för samhällets utveckling. Energi möjliggör produktion och skapande av arbetstillfällen. Det är den tillgängliga energin 24/7 året om som sätter gränser för hur mycket jobb som kan skapas, vilket i sin tur påverkar inkomster för individer, företag och staten genom skatter och sociala avgifter.
Dessa inkomster är grunden för välfärden. Ju mer energi som produceras, desto fler jobb kan skapas, vilket i sin tur både stödjer och möjliggör ytterligare utveckling av välfärden utan skattehöjningar, eftersom skatteintäkterna ändå ökar om Sveriges industrier kan utvidga sina verksamheter.
Ett energisystem omfattar produktion av energi från källor som vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, som sedan distribueras via elnätet till konsumenter. Priset på el formas av tillgång och efterfrågan, produktionskostnader, bränslepriser, väder samt politiska beslut som skatter och subventioner. Marknaden styrs av konkurrens mellan producenter och handel på energibörser.
Energilagring
Energi kan inte förstöras men den kan lagras. Eftersom massa är en form av energi ligger energin naturligt lagrad i en uranatom, i en kolatom och förstås i petroleum. Energi lagras även naturligt i både det rinnande vattnet i våra floder liksom att energin lagras naturligt i vattendammar.
Pratar vi fossilfri, dvs klimatneutral energi, är det endast kärnkraft och vattenkraft som kommer ifråga vad gäller fysikaliska medier där energin ligger lagrad naturligt utan att behöva ta till extra medier såsom dyra batterier eller pumpstationer.
Energi i form av el förbrukas i samma stund elen produceras. Detta gör kärnkraften och vattenkraften överlägsna eftersom dessa kan regleras 24/7 året om på ett naturligt sätt. Kombinationen kärnkraft och vattenkraft är optimal. Inga andra fossilfria kraftkällor klarar detta utan enorma kostnader i form av exempelvis utrymmeskrävande batteriparker, som dessutom tär på naturtillgångarna.
Kärnkraften är dessutom mycket effektiv eftersom den kräver liten yta per effektenhet, dvs den har en hög effekttäthet och därmed minimal miljöpåverkan. Energi är också detsamma som effekten multiplicerat med tiden. Kärnkraften och vattenkraften är de två enda fossilfria kraftkällorna som kan ge oss kontinuerlig energi 24/7 året om.
Negativ spiral i Tyskland
Ett energisystem där intermittenta kraftkällor på vind och sol är ”basen” riskera i allra högsta grad bibehållandet av välfärden. Vi ser redan detta i Tyskland. VW aviserar nedläggningar av sin produktion på grund av försämrad konkurrenskraft, vilket till stor del kan förklaras av höga elpriser. Även andra industrier i Tyskland har flaggat för samma sak.
Tyskland är det enda stora industriland som sedan början 2023 har en negativ BNP-tillväxt. En stor orsak är Tysklands katastrofala ”Energiewende” där man lagt ned sin kärnkraft helt och satsat på den intermittenta vindkraften i enorm skala. Hackar industrin så slår det negativt på välfärden genom att fler kastas ut i en oviss arbetslöshet. Statens utgifter ökar och skatteinkomsterna minskar.
En oerhört negativ spiral!
Rimliga elpriser
Elpriset är en viktig faktor; för höga priser hindrar utvecklingen, medan för låga priser gör det oattraktivt att investera i nya kraftverk. Ett rimligt elpris är avgörande för stabilitet och hög välfärd, samtidigt och vi behöver dessutom värna om klimatet.
Sveriges välfärd har ökat avsevärt de senaste 50 åren, tack vare tillgången på kontinuerlig, 24/7 året om, elektricitet till rimliga priser. Denna utveckling är till stor del ett resultat av att vi byggde tolv kärnreaktorer mellan 1970 och 1985. Sverige har länge haft ett energisystem som kombinerar vattenkraft och kärnkraft, vilket är överlägset många andra länders system när det gäller leveranssäkerhet och klimatneutralitet, med stabila elpriser.
Degradering av energisystemet
Tyvärr har Sveriges energisystem degraderats sedan 1999, då stängningarna av Barsebäck 1 och 2 inleddes och avslutades år 2005, men kanske framför allt har energisystemet degraderats från 2014 på grund av ytterligare nedstängningar reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2, vilket har påverkat södra Sverige, särskilt Skåne, som idag har den lägsta effekttätheten i Europa. Företag i Skåne kan inte växa eftersom energibehovet inte kan tillgodoses.
I kommande krönikor kommer jag att utveckla sambandet mellan energi och välfärd mer ingående och belysa olika parametrar som påverkar ett fungerande samhälle med goda förutsättningar för välfärd. Jag kommer också att ställa frågan: “Hur ser Sverige ut?” beroende på våra val.
Energin har en avgörande roll för välfärden och får aldrig underskattas! Utan tillräckligt med leveranssäker energi 24/7 året om urholkas välfärden, och samhället kan inte upprätthålla den, likt att en jägaren i tidernas begynnelse inte orkade jaga utan tillräckligt med mat. Energi är allt!
Torsten Dilot, krönikör
Hemligheten
Tills sist, hur kan man likna Kung Louie’s ord, i sången Jag vill ju va’ som du’ från Djungelboken:
“Försök inte lura mig gosse, jag inga konster tål. Att känna till hur eld blir till är mina drömmars mål”
Med hemligheten att känna till hur man bygger ett fossilfritt och hållbart energisystem efter fysikens lagar där välfärdssystemets kravställning på energisystemet innehålls?
Mer om detta kommer ni att få läsa om i mina kommande krönikor.
Foto: Freepik
Krönikör. Reaktorsäkerhetsingenjör och specialist säkerhetsanalyser på stort kraftbolag. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.
