SVERIGE
Regeringen har beslutat om en proposition som ska ge enskilda möjlighet att vittna anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Syftet med förslagen är att stärka skyddet för vittnen, bryta tystnadskulturen och på så sätt förbättra förmågan att utreda och klara upp brott.
Läget när det gäller den organiserade brottsligheten är fortsatt allvarligt. Konsekvenserna av denna systemhotande brottslighet är förödande, både för de inblandade och för samhället i stort. Det handlar om enorma integritets- och trygghetsförluster. Men det handlar också om människor som i allt större utsträckning är rädda för att delta i förundersökningar och brottmålsrättegångar på det sätt som krävs för att kunna lagföra brottslingarna.
– De kriminella gängen hotar och tystar vittnen. Det innebär att många brottsutredningar som rör de kriminella nätverken blir svåra att ro i land. Det måste vi ändra på. Och det gör vi nu. Tystnadskulturen ska brytas och skyddet för vittnen stärkas. Det är också avgörande för tilliten till vår rättsordning att människor kan erbjudas trygga former för att prata med rättsväsendet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Brottet ska motsvara minst 2 års fängelse
Förslagen i propositionen innebär att ett vittne ska få lämna uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätts för allvarlig brottslighet. Det brott som vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse och skälen för åtgärden måste också uppväga de svårigheter den innebär för en misstänkts eller tilltalads möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar. Andra åtgärder för att skydda vittnet ska därutöver vara otillräckliga eller väsentligt svårare att genomföra och det ska i övrigt vara lämpligt att höra vittnet anonymt.
Regleringen föreslås också innehålla flera rättssäkerhetsgarantier: rätten som dömer i målet ska inte ha kännedom om det anonyma vittnets identitet, ett offentligt ombud ska förordnas för att bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärendet och domstolens beslut ska vara möjligt att överklaga.
Efter synpunkter från Lagrådet har förslagen justerats i vissa delar.
Lagändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2025, bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
