SVERIGE
En av fyra saknar helt ekonomisk krockkudde. Dessutom är det fler som sparar mindre nu än för ett halvår sedan jämfört med dem som sparar mer. Unga har dragit ner sparandet mer än andra. Var tredje person i samma åldersgrupp uppger att de har fått ekonomiskt stöd av sina föräldrar under det senaste halvåret. Detta visar SBAB:s undersökning Spartempen.
I SBAB:s, halvårsvisa, undersökning Spartempen har knappt 1 100 personer tillfrågats om sitt sparande under perioden 9–11 september. Undersökningen visar att det fler som sparar mindre nu än för ett halvår sedan, jämfört med dem som sparar mer. Unga har dragit ner sparandet mer än andra. Var fjärde person mellan 18–29 år säger att de sparar mindre nu jämfört med för ett halvår sedan.
– Unga har generellt sett en mindre stabil ekonomi jämfört med äldre. De är inte heller lika etablerade på arbetsmarknaden som andra, vilket gör dem mer ekonomiskt sårbara. När ekonomin viker får de också svårare att spara till ett eget boende, blir beroende av ekonomiskt stöd från föräldrarna och riskerar att skjuta upp familjebildning, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB i ett pressmeddelande.
En av fyra saknar ekonomisk krockkudde
De allra flesta, 63 procent, har inte ändrat sitt sparande under det senaste halvåret. Av de som gjort förändringar svarar 17 procent att de sparar mindre nu jämfört med för sex månader sedan. 13 procent sparar mer och 7 procent säger att de vare sig sparade då eller nu.
Resultatet visar också att drygt en av fyra (27 procent) saknar en tillräckligt stor buffert för oförutsedda utgifter såsom ett trasigt kylskåp eller en oväntad tandläkarnota. Det är en ökning jämfört med september i fjol då motsvarande siffra var 22 procent. De som äger sitt boende anger i större utsträckning än övriga att de har en tillräckligt stor buffert för att klara oförutsedda händelser (74 jämfört med 54 procent).
– De senaste årens prisuppgångar har gjort det dyrare att leva och bo, vilket får negativ effekt på sparandet för vissa grupper. Det drabbar framför allt dem som redan har små marginaler, såsom unga, barnfamiljer med låga inkomster och ensamstående mammor. Det är extra bekymmersamt att så många som drygt var fjärde person uppger att de helt saknar ekonomisk krockkudde, säger Robert Boije.
Var tredje ung vuxen har fått ekonomisk hjälp av en förälder
Enligt Spartempen har var tredje person mellan 18–29 år fått ekonomiskt stöd från en närstående person under de senaste sex månaderna. I de allra flesta fall är det föräldrar som gått in och stöttat med pengar. När ekonomin är kärv kan man också tänka sig att äldre får hjälp, men det märks inte i undersökningen. Endast tre procent av dem mellan 56–79 år säger sig ha fått ekonomiskt stöd från någon närstående det senaste halvåret.
Män tar risker, kvinnor väljer trygghet
Hur man väljer att spara varierar. Av de som gjort förändringar i sitt sparande anger 10 procent att de har ökat sitt sparande i aktier och fonder och lika många att de har ökat sitt sparande på bankkonto. Kvinnor tenderar att vara mindre riskbenägna än män. Män har en högre andel av sitt sparande i aktier och fonder jämfört med kvinnor som prioriterar sparkonto.
– Det är positivt att många fortsätter att prioritera sitt sparande. Samtidigt noterar vi könsskillnader i riskbenägenhet, där kvinnor tenderar att välja säkrare sparformer som bankkonton, medan män oftare ökar sitt sparande i fonder och aktier. Det kan bero på att kvinnor generellt har lägre lön och därmed mindre marginaler. Samtidigt riskerar ett alltför defensivt sparande att öka de ekonomiska skillnaderna mellan könen då avkastningen på börsen historiskt sett varit bättre över tid för långsiktiga placeringar än sparande på bankkonton, säger Robert Boije.
Inte självklart att sparandet ökar
Trots att Sverige befinner sig i lågkonjunktur ser många ljust på framtiden. Ungefär var tredje person tror att de kommer att spara mer framöver. Mest optimistiska är unga (18-29 år) där hela 59 procent tror att de kommer att öka sitt sparande.
– I takt med sjunkande räntor kommer många hushåll få en starkare ekonomi, framför allt de med bostadslån. Det är dock inte samma sak som att sparandet kommer att öka. Sparbenägenheten brukar faktiskt minska i goda tider och när räntorna sjunker och inte ger lika mycket avkastning. Men där är vi inte riktigt ännu, menar Robert Boije.
“Det är extra bekymmersamt att så många som drygt var fjärde person uppger att de helt saknar ekonomisk krockkudde.”
Robert Boije, chefsekonom på SBAB
FAKTA / Om granskningen
Enkätundersökningen genomfördes av Kantar på uppdrag av SBAB mellan den 9–11 september 2024. 1 053 personer mellan 18–79 år har besvarat frågorna.
Foto: Freepik
