KRÖNIKA
Judar i massomfattning protesterar över hela världen mot att staten Israel slaktar människor med deras religion som alibi.
Jag är egentligen inte aktiv nånstans. Jag har dock gått på några Palestinademonstrationer medans Israels massaker i Gaza pågått. Jag är ju pensionär och fick då nyligen följande fråga:
“Så du är sån här yrkesdemonstrant nu”, följt av det där lilla småleendet ni vet.
“Är det så folk reagerar på ett av de värsta massmorden efter andra världskriget?”
Pierre Stjernfeldt, krönikör
Är det så folk reagerar på ett av de värsta massmorden efter andra världskriget?
Den officiella siffran har av någon anledning stannat på 40 000 döda.
Jag vill minnas att den siffran nämndes redan i vintras.
200 000 byggnader har bombats sönder.
Erfarna krigsreportrar bedömde antalet döda till minst 200 000 redan för ett par månader sedan.
Den stora majoriteten döda är kvinnor och barn.
Vilket är det tydligaste tecknet på att det pågår ett folkmord.
Detta är ändå bara de som dör direkt av bomber och kulsprutor.
Sedan tillkommer sjukdomar och svält.
Antalet journalister som mördats anses vara den största siffran sedan något krig.
Den stora frågan är ju inte huruvida någon är “yrkesdemonstrant”.
“Varför är så få ute på gatorna?”
Den jättestora frågan är ju varför de själva inte är ute och protesterar mot Israels terror i Gaza och Västbanken?
Varför är så få ute på gatorna? Varför stoppar alla huvudet i sanden när sådant här sker?
“Undrar om reaktionerna varit desamma om offren hetat Stefan, Anita eller liknande?”
Undrar om reaktionerna varit desamma om offren hetat Stefan, Anita eller liknande?
Gaza är ett inmurat getto lika stort som en fjärdedel av Öland.
Där har nästan två miljoner människor trängts. Numera kan de dessutom bara befinna sig i de sydligaste delarna. Mindre än Ölands södra udde.
Nu kommer väl någon från ”riksdagens mest Israelvänliga parti” att återigen skriva ett långt intetsägande svar om att det inte är ”judarnas” fel att sionisterna nu mördar palestinier på löpande band.
Samma parti vars föregångare slaktade judar i massomfattning har nu bytt hatobjekt. Det funkar inte längre att hata judar, så då går man över till att hata muslimer istället. Samma retorik, nya hatobjekt.
Jag ser videos på israeliska bosättare i Västbanken som sjungandes och dansandes bränner ner palestiniers hus med hela familjer inuti, misshandlar palestinier, skjuter palestinier.
Allt under samma ritual, sjungandes och dansandes medans armén vaktar så ingen kan ingripa. Israel gör idag mot palestinierna allt det som nazisterna i Tyskland gjorde mot judarna.
Judar i massomfattning protesterar över hela världen mot att staten Israel slaktar människor med deras religion som alibi.
“Vidriga historier”
Jag läser vidriga historier om tortyr i de israeliska fängelserna.
“Palestiniern som dog på grund av en anal gruppvåldtäkt i israeliskt förvar fick alltså enligt behandlande israelisk läkare skador både på tarmen och på ena lungan, för att ett föremål stuckits in så långt i tarmen. Lungan!”, skriver Magda Gad på X.
Mördandet fortsätter oavbrutet. Israel gör med 7/10 som ursäkt det de velat göra sedan 1948.
Jag läser om att det pågår högerextrema pogromer mot muslimer i Storbritannien nu.
Samma där – muslimer istället för judar gäller nu.
Noterbart var att de tidigare judehatarna nu bar t-shirts med IDF:s emblem (Israel Defense Forces).
I Borås körde en ”bilist” på ett demonstrationståg som protesterade mot folkmordet i Gaza.
Han hade sin dator full med hatkommentarer mot invandrare. Muslimer och palestinier i synnerhet.
Undrar vilket parti han röstar på?
Jag avslutar med ett par citat av Magda Gad på X:
”När samhället signalerar dag efter dag att det är okej att massdöda muslimer/araber/bruna människor i Mellanöstern – inklusive barn – så är det inte så konstigt att lynchmobbar går ut och jagar dessa människor i Europa. Signalen är given.”
“Ett litet ghetto fyllt med 1,8 miljoner avhumaniserade människor, inuti en sönderbombad, inhägnad, ockuperad remsa, till en majoritet fylld av människor som är fördrivna från sina hem. En hög procentandel av befolkningen är antingen dödade, försvunna, skadade, amputerade, föräldralösa, hemlösa, sjuka, får inte tillräckligt med mat, rent vatten och vård. Ringer det inga varningsklockor alls? Bara att vakna upp och gå till jobbet som vanligt … ?”
För övrigt kan jag rekommendera israelen Ilan Pappes bok ”10 myter om Israel”.
Arkivfoto: Pierre Stjernfeldt
Krönikör & fotograf. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.
