SVERIGE
En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och hälsan är ojämlikt fördelad. “Det behövs bättre uppföljningar av små barns hälsa”, säger Solveig Petersen, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Små barn i Sverige har generellt en god hälsa. Spädbarnsdödlighet är låg och det allmänna hälsotillståndet uppges för de flesta vara gott. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens kartläggning att allt för många barn under sex år har hälsoutmaningar, exempelvis genom övervikt, astma och karies.
Enligt rapporten kan upp till hälften av barnen under sex år ha levnadsvanor eller livsvillkor som ökar risken för ohälsa. Upp till vart fjärde barn verkar inte heller få den barnhälsovård som rekommenderas i det nationella barnhälsovårdsprogrammet.
Hälsomässiga utmaningar
De största skillnaderna finns mellan grupperna barn till föräldrar med olika utbildningsnivå samt mellan grupperna barn till svenskfödda och utlandsfödda föräldrar. Så gott som samtliga hälsorelaterade utfall skiljer sig mellan dessa grupper. Hushållsinkomst, moderns ålder, familjetyp, bostadskommun och regional tillhörighet spelar också roll.
– Hälsan bland de yngre barnen behöver förbättras och bli mer jämlik så att de hälsomässiga utmaningarna inte påverkar barnen, deras familjer och samhället negativt, sägar Nora Döring, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Viktigt för folkhälsan
Regelbundna uppföljningar är en förutsättning för att kunna ta fram och utvärdera systematiska förebyggande och främjande insatser. Informationen om små barns hälsa i Sverige är dock överlag svårtillgänglig och bristfällig. Det saknas också information om viktiga aspekter av hälsan, exempelvis den psykiska hälsan.
– Det behövs bättre uppföljningar av små barns hälsa för att samhället ska kunna arbeta systematiskt för en livslång god och jämlik hälsa i befolkningen, säger Solveig Petersen, utredare på Folkhälsomyndigheten.
FAKTA / Om kartläggningen
Kartläggningen är framtagen i samarbete med barnhälsovården och bygger på data från nationella register, nationella enkätstudier och barnhälsovårdens journaler för perioden 2016–2020.
Foto: Freepik
