LÄMMEDAL
Naturreservatet Lämmedal, utanför Oskarshamn, är ett av många områden där granbarkborrarna har ställt till med stora skador. Nu lovar länsstyrelsen att åtgärder ska vidtas i god tid innan sommaren.
Moderaterna i Kalmar län, med riksdagsersättaren Carl-Wiktor Svensson i spetsen, bjöd på tisdagen in pressen till en skogsexkursion i naturreservatet Lämmedal.
Totalt deltog ett 20-tal personer – och bland dem fanns, exempelvis, länsstyrelsens landsbygdsdirektör Karin Bergman, Åsa Johansson (avdelningschef vid länsstyrelsen), Erik Nordlind (reservatsförvaltare vid länsstyrelsen), Carl-Johan Olsson (Södra Skogsägarna), Stefan Pettersson (moderat och vice ordförande i tekniska nämnden i Oskarshamns kommun), Per-Gustav Johansson (moderat, regionråd, och vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden), Malin Sjölander (moderat samt vice ordförande i regionstyrelsen i Kalmar län) och John Widegren (Moderaternas talesperson i landsbygdsfrågor).
Stora problem
Flera personer som äger mark i närheten av reservatet var också med.
Moderatpolitikerna konstaterade, bland annat, att granbarkborrarna har orsakat stora problem i allmänhet – och i Kalmar län i synnerhet. Problematiken eskalerade i samband med den extrema torkan 2018, konstaterade de.
Vi gick en slinga på cirka 1,2 kilometer under tisdagen – och i det här området har massor av träd dött på grund av angrepp från granbarkborrar.
Granskog värd miljarder kronor har förstörts och många enskilda företagare har tvingats se tidigare generationers arbete gå förlorat, fastslog Carl-Wiktor Svensson, som är utbildad skogstekniker.
– Många markägare har under myndigheters rekommendation kämpat med att begränsa spridningen av barkborren. Samtidigt har myndigheterna varit passiva i den formellt skyddade skogen, fram till i somras.
Nu undrar Carl-Wiktor Svensson och hans partikamrater, med flera, hur länsstyrelsen tänker hantera det hela fortsättningsvis.
“Torkstressad”
Erik Nordlind svarade i samband med exkursionen:
– Vi har genomfört en del åtgärder. Men granen har varit torkstressad, vilket förklarar varför vi inte har gjort jättemycket.
– Men nu har vi inte samma rekommendationer från Skogsstyrelsen längre. Generellt sett har granarna återhämtat sig från torkstressen. Nu är det inte olämpligt att genomföra åtgärder av den anledningen, sa Erik Nordlind.
Han och kollegorna från länsstyrelsen berättade att myndigheten kommer att göra åtgärdsbedömningar i varje område där det finns så kallade riskskogar.
– Varje reservat har ett syfte och speciella föreskrifter, som säger vad man får och inte får göra. De berörs vi också av, som förvaltare av skogen. Det är vad vi har att rätta oss efter. I många fall utgör det dock inget hinder för att genomföra åtgärder, sa Erik Nordlind.
– Men i andra fall är det så, beroende på hur föreskrifterna är formulerade.
– En åtgärd får inte strida mot syftet med reservatet. Men det är sällsynt att det problemet uppstår. Vi kan däremot behöva söka dispens i de fallen. Och då är det inte upp till oss att bedöma det, det är en annan länsstyrelse som gör det.
Någon undrade vilka handläggningstider man kan räkna med när det gäller dispensförfarandet.
– Det ska gå skyndsamt. Vi räknar inte med att det ska vara några problem med att ha dispenserna klara till sommaren, tills det är dags att genomföra åtgärder, fastslog Åsa Johansson.
Från många andra länsstyrelsehåll hör man att det tar för lång tid med dispensen, påpekade någon.
– Vi tänker oss ett annat upplägg nu. Men vi har inte landat i om vi ska söka dispens eller om det faktiskt finns en möjlighet att ändra föreskrifterna också. Det ska bestämmas inom kort, så att vi hinner få iväg en dispens, svarade Åsa Johansson.
Ansöker om dispens
– Många gånger tycker vi inte att det är ett problem, utifrån syftet, att genomföra åtgärderna. Och då är det synd om en föreskrift ska hindra det, inflikade Erik Nordlind.
– Vi tänker att vi ska söka dispens i alla de områden där det någon gång kan bli aktuellt att genomföra en åtgärd. Det är ju inte säkert att det blir aktuellt, men då har vi i alla fall förberett oss, sa Åsa Johansson.
Trion från länsstyrelsen berättade också att berörda markägare och grannar ska kontaktas.
– Åtgärdsförslagen ska förankras. Vi ska bli mycket bättre på det, jämfört med hur vi har varit.
– Tanken är att genomföra så effektiva åtgärder som möjligt, sa Erik Nordlind.
Han fortsatte:
– Beroende på vad det står i skötselplanen, så kan man göra uttag eller fälla träden och barka dem. Då kan inte larverna utvecklas.
– Vi tror att det kommer att bli den vanligaste åtgärden, tillade Åsa Johansson.
Någon undrade varför naturreservatet Lämmedal bildades.
– Det bildades 2012. Här finns lövvärden och höga naturvärden, kopplat till gran framför allt, men också till tall. Det finns många signalarter och rödlistade arter här. Det är en värdefull skog, svarade Erik Nordlind.
John Widegren tycker att det är viktigt att skydda höga naturvärden. Men han gjorde ett tillägg under exkursionen:
– Om man, exempelvis, skulle gå in och genomföra en totalbekämpning här, så tror jag inte att det drabbar det stora hela, med höga naturvärden i Sverige. Men om vi inte hanterar granbarkborren på ett kraftfullt sätt, så riskerar vi att hamna i en situation som stora delar av Europa har hamnat i. Vi skulle mycket väl kunna få två riktigt torra år till – med katastrofer som följd.
– Jag säger inte att hela granbarkborreproblematiken beror på skyddade områden, absolut inte. Men frågan är: Vågar vi chansa? Vi har enskilda näringsidkare runtikring här, som är företagare och leverantörer av bra råvaror till den svenska skogsindustrin. Allt hänger ihop, poängterade John Widegren.
– Var planterar man gran någonstans? Det som triggat igång mycket av problematiken är att man har planterat på felaktig mark. Det förklarar till stor del varför vi har så höga populationer av granbarkborre i landskapet. Det är inte reservaten som är grunden till det, utan det är landskapet i stort, så som det ser ut i dag. Detta kombinerat med torra somrar. Sedan har vi ett problem runt reservaten när det blir så här. Det vill jag vara tydlig med att säga. Jag påstår inte något annat – men det är inte reservaten som är orsaken till de stora problemen i landskapet. Det är heller inte någon som har sagt det, men jag tror att man uppfattar det så ibland, svarade Erik Nordlind.
Någon påpekade då att träden i naturreservatet i Lämmedal är självsådda på gammal betesmark – och alltså inte planterade.
Någon annan påpekade att man inte kan vänta till maj med att bestämma vad man ska göra.
Binder upp resurser
– Vi planerar för detta. Men först måste vi binda upp resurser. Vi har ju avtal med entreprenörer, som även genomför många andra skötselåtgärder, sa Åsa Johansson.
– Det ska finnas möjligheter att genomföra åtgärder till sommaren. Vi ska vara väl förberedda, tillade hon.
– Vi bedömer att vi måste lämna in en dispensansökan, om det inte går att ändra föreskrifterna. Vi räknar i alla fall med att vi ska vara klara till sommaren, sa Åsa Johansson.
Karin Bergman fyllde i:
– Det är tydligt att ni tycker att länsstyrelsen är för långsam. Men vi jobbar med det och vi försöker bli snabbare.
Erik Nordlind förklarade dessutom att länsstyrelsen faktiskt vill få bort granen i vissa områden.
– På grund av värden som är kopplade till lövträd.
TEXT & FOTO
Peter A Rosén
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
