SVERIGE
Elnätsavgifterna har ökat kraftigt de senaste tio åren och nu när regeringen ställer om energipolitiken för att täcka det ökade behovet av el med det dubbla till 2045 så hotar elnätsbolagen, som till stor del har monopol på elmarknaden, med att kostnaderna kan komma att hamna på hushållens elräkningar.
Enligt regeringens energipolitiska mål så ska det svenska elsystemet ges förutsättningar att leverera den el som behövs för att klara av den ökade elektrifieringen och för att klara den gröna omställningen. Minst 300 TWh, dubbelt så mycket el, ska produceras år 2045 för att täcka behovet.
Regeringen har också ett leveranssäkerhetsmål för att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt.
Vem betalar?
När regeringen kräver ökad elproduktion men elnätsbolaget Ellevio ställer frågan om vem som ska betala för det utökade elnätet.
– Utan en ny finansieringslösning riskerar kostnaderna för alla tillkommande planer för elsystemet hamna på elnätskundernas räkningar. Det är orimligt, skriver Henrik Bergström samhällschef på Ellevio i ett pressmeddelande och menar att staten måste vara med och betala.
Kraftigt höjda avgifter
Under de senaste tio åren har de tre stora aktörerna Eon, Ellevio och Vattenfall höjt elnätsavgifterna kraftigt. Många elkunder påpekar att kostnaden för elnätet och andra fasta kostnader ofta är dyrare än själva elen de har använt.
I en granskning som DN har gjort så har kostnaden för elnätsavgiften ökat med det dubbla och de stora elnätsbolagens vinstmarginaler har legat på upp mot 40 procent där upp mot 75 procent skickats till ägarna i stället för att bygga elnät.
Inte skäligt
Elnäten är monopolmarknader där elkunderna sitter fast i avtal med de bolag som äger det aktuella nätet som fastigheten är kopplad till. Energimarknadsinspektionen (Ei) är en tillsynsmyndighet som reglerar elbolagens intäkter med tak men enligt DN så har elnätsbolagen under flera årtionden överklagat och fått rätt i många fall.
Enligt DN så har elnätsbolagen under 2010-talet tagit ut nära 25 miljarder kronor mer av elkunderna än vad Ei fastlog var skäligt. Samtidigt så har de inte haft några krav på att investera mer i elnäten. Enligt en lag från 2021 kommer elnätsbolagen dessutom att kunna ta ut nära 30 miljarder kronor extra av kunderna fram till 2027.
Ny lag ska stoppa övervinsterna
Klimat- och näringslivsdepartementet planerar för en ny lag (SOU 2023:64) för att få ner elnätsbolagens övervinster vilket således medför att de inte längre kan ta ut högre elnätsavgifter från kunderna. Det innebär lägre vinster för elnätsbolagen – samtidigt som de alltså måste bygga mycket nya elnät.
Enligt lagförslaget så kommer elnätsbolagen att få full kostnadstäckning för nätutbyggnad men det extra vinstutrymmet för att täcka finansiering och återstoden av de 30 extra miljarderna brinner inne.
Foto: Freepik
Redaktör, marknadsföring, webb- & ekonomiansvarig. Utbildad inom datavetenskap med mångårig erfarenhet inom IT och webbutveckling.
