OSKARSHAMN
En kvinna i Oskarshamn berättar att hon blev utförsäkrad från Försäkringskassan för drygt en månad sedan – vilket innebar att hon förlorade sin sjukpenning, som hon har haft sedan september 2022.
– Handläggaren ringde mig en vecka innan – och jag fick en känsla av att han redan då hade bestämt sig för att jag skulle bli avstängd. Jag är tydligen för frisk, så han vill därför att jag ska stå till arbetsmarknadens förfogande i hela Sverige. Men jag har en fast tjänst i Oskarshamn, säger hon till ON.
– I beslutet, som är fyra sidor långt, skriver han bland annat att jag ska gå från mitt nuvarande arbete till något annat. Men han tycks inte ha fattat att jag fick min ledbandsskada i ena knäet på fritiden. Försäkringskassan har staplat upp vilka arbeten jag kan söka. Det är inom IT, drift och stöd och juridik, med mera. Ja, stillasittande arbeten, helt enkelt.
Hur tänker du kring det?
– Handläggaren har inte lyssnat på vad jag har sagt. Jag får en känsla av att han inte har läst mina sjukintyg. Varje gång, inför en ny sjukförsäkringsperiod, var Försäkringskassan på mig och ifrågasatte olika saker. De verkar inte tro på läkaren som har skrivit sjukintyget. Gång på gång har jag tvingats berätta varför jag är hemma.
Vad skriver läkaren?
– Att jag har en kronisk instabilitet i knäet – det är bara en operation som kan laga det. Och jag kommer att bli helt återställd, enligt ortopedläkaren. Jag kommer att komma tillbaka till mitt arbete – det är planen.
Har du fått ett operationsdatum?
– Ja, 1 mars. När handläggaren på Försäkringskassan ringde, så hade jag tre dagar kvar till en tid hos min ortopedläkare. Och det sa jag till handläggaren. Jag undrade om vi inte kunde höras av dagen efter läkarbesöket, för jag visste ju inte vad läkaren skulle säga. ”Antingen blir det operation snarast möjligt, eller så kanske han vill att jag ska träna upp knäet lite till”, sa jag. ”Nej, i dag vill jag veta hur din plan för framtiden ser ut”, svarade handläggaren. ”Det kan jag inte säga, för jag vill ju kunna stå för det jag säger”, svarade jag.
– När jag var hos ortopedläkaren fick jag ett operationsdatum.
Du blir helt återställd efter operationen och rehabiliteringsperioden?
– Ja, precis. Så planen är att jag ska gå tillbaka till mitt jobb sex månader efter operationsdatumet. Jag trivs jättebra med mitt arbete – och tidigare har jag aldrig haft några problem med kroppen på jobbet. Jag har aldrig haft ont i axlar eller knän på arbetet.
Vad var det som hände när du skadade knäet?
– Jag hoppade studsmatta under semestern – och då gick ledbandet av. Så det hade inget med mitt arbete att göra, men Försäkringskassan vill få det till att det hände på jobbet.
“Inte klokt”
– Jag ska givetvis inte stanna hemma längre än vad som krävs – men inte trodde jag att Försäkringskassan hade sådana här regler. Jag frågade vad jag ska göra om jag exempelvis hittar ett stillasittande jobb uppe i Haparanda. ”Måste jag ta det, då, även om det kanske bara rör sig om någon månads arbete?”, frågade jag. ”Ja, det måste du”, svarade handläggaren. ”Står ni för flytten och det, då?” undrade jag. Men, nej, det gör de inte – jag ska ha ett sparande till oförutsedda utgifter och jag får ta av det. Handläggaren pratade ju emot sig själv – det lät ju inte klokt.
– Jag berättade att jag har ett operationsdatum och jag har skickat in papper på det. ”Kommer jag att få sjukpenning när jag är opererad?”, undrade jag. ”Det får du ansöka om då”, svarade handläggaren. ”Om jag opererar knäet, så kommer jag inte att få någon sjukpenning – ska jag då gå och jobba med gipsat ben och kryckor?”, frågade jag. ”Ja, du får ansöka om sjukpenning på nytt”, svarade han. Till min läkare har han sagt att det inte är säkert att jag kommer att få sjukpenning efter operationen.
Men du får inte någon sjukpenning innan operationen?
– Nej, att vi har vårdkö i Sverige tycks de inte bry sig om. Jag var nyligen inne på Försäkringskassans kontor i Oskarshamn (ett så kallat servicekontor, där Försäkringskassan samarbetar med Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket, redaktionens anmärkning). Först reagerade jag på att man inte fick prata med någon i ett rum. Nej, man fick stå och prata bland alla andra besökare. Det kan ju vara känsliga ämnen – mig gjorde det inget, men jag tänker på andra. Det är inte så roligt att ta upp känsliga saker i en miljö där andra kan höra vad som sägs.
– Kvinnan på Försäkringskassan i Oskarshamn sa att hon inte får säga något. Jag blev hänvisad till min handläggare. Men jag frågade om hon kunde läsa igenom mina papper. Då läste hon första meningen, där det står att jag inte har rätt till sjukpenning. ”Men hur ställer du dig till det här – är det rätt att göra så här, tycker du?”, frågade jag. ”Tänk om det handlar om en cancerpatient som har fått en dödsdom, med sex månader kvar att leva, gör ni så med dem också?”, undrade jag. ”Nej, jag får ju inte säga något”, svarade hon. ”Nej, det förstår jag”, svarade jag. Men jag fortsatte att trycka på lite, för att få svar på hur jag ska göra för att få sjukpenning, och då sa hon – lite mellan raderna – att jag får gå och bryta armen. ”Då kommer du att bli införsäkrad igen”, sa hon. ”Jaha, det är alltså det som krävs – då ska jag nog gå och bryta armen”, sa jag. Jag är ju inte sjuk på det sättet, men jag tänker på dem som är dödssjuka och blir tvungna att gå tillbaka till jobbet och kanske jobba 25 procent, trots att de är jättesjuka, om Försäkringskassan anser att de är lite för friska för att vara sjukskrivna på heltid.
Du står helt utan ersättning nu, då?
– Ja, det gör jag – så jag får ta av mina sparade pengar. Beslutet kom så hastigt, jag fick ingen förvarning. De utgick ifrån att jag skulle kunna få ett jobb dagen efter att Försäkringskassan hade stängt av mig. Men så ser inte verkligheten ut i Sverige.
– Jag har överklagat Försäkringskassans beslut, så de kommer att göra en omprövning. Men de drar nog ut på det beslutet…
Du hade inga bekymmer med Försäkringskassan i början av din sjukskrivningsperiod?
– Nej, men de har sina gränser. Jag nådde fram till en av dem i somras – då hade jag varit hemma i ungefär 300 dagar. Men då flyttade de fram gränsen – de kontaktade min läkare och då var det okej. Den nya gränsen flyttades fram till mitten av december, eller däromkring. Jag hörde av mig till läkaren som hade skrivit sjukintyget – och läkaren sa att hon skulle ringa till min handläggare och förklara igen. Men då var det tvärstopp. Det var inte lönt. ”Jag behöver ju inte ha ett sjukintyg, för ni tittar ju inte på det”, sa jag till handläggaren på Försäkringskassan.
– De har ju sina egna försäkringsläkare, som aldrig har tagit i mitt knä och känt på det…
Menar Försäkringskassan att det har gått för lång tid – att knäet borde ha blivit bra nu?
– Ja, de anser att jag är för frisk. Men enligt läkaren klarar jag inte ens av att ta mig till ett arbete. Jag måste ju ta mig dit – och hem. Och det klarar jag inte.
Du kan bara gå korta sträckor?
– Ja, korta sträckor på plant underlag – och det blir ännu svårare vid besvärligt underlag, förstås, som under den senaste tiden, då vi har haft mycket snö och halka.
– Jag har ju inget stöd – knäet kan hoppa ur led när som helst, och då får jag gå med kryckor under några dagar.
Du skulle kanske kunna jobba hemifrån – men det är inte så lätt att hitta ett sådant jobb…
– Nej, jag har ingen utbildning till det, vilket jag också sa till min handläggare. Och vem vill anställa någon som inte har någon utbildning?
Vad sa handläggaren om det?
– Han sa bara att de har sådana regler. ”Jag förstår att ni har regler, men du hör ju hur det låter”, svarade jag.
– Jag har till och med funderat på att jag kanske ska tacka nej till operationen och sedan gå tillbaka till min tjänst och börja dokumentera mina arbetsdagar med noteringar och bilder. Sedan kan kanske Försäkringskassan svara på om det är humant eller inte. Jag får väl försöka ta mig till jobbet – och sedan får det bli som det blir. “För bövelen, bli aldrig så sjuk så att ni måste ansöka om sjukpenning”, säger jag till mina kollegor på jobbet. Försäkringskassans agerande skapar en ständig stress hos en. Jag har inga barn, som tur är, men det är hemskt ändå.
Fick du någon behandling direkt efter olyckstillfället?
– Ja, knäet röntgades när jag kom in med skadan – och då såg de att ledbandet var av. Sedan har de opererat knäet en gång – det var för ett år sedan. Och då tog de bort benbitar. Jag hade jätteont på grund av nervskador. Men läkaren ville inte åtgärda ledbandet den gången, på grund av att jag var i så dåligt skick. Rehabiliteringstiden efter operationen är krävande – och därför ville läkaren att jag skulle vara i ett bättre skick vid operationen. Läkaren på ortopeden har ägnat sig åt detta i 30 år, så jag litar på det han säger.
Försäkringskassan svarar så här i ett mejl till ON:
“Generellt gäller:
Efter 550 dagar är grundregeln att arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden.
I vissa situationer kan Försäkringskassan fortsätta att bedöma arbetsförmågan i förhållande till personens vanliga arbete. Det gäller om:
- personens planerade vård eller rehabilitering har försenats på grund av coronapandemin och det är mer som talar för än som talar emot att hen kan gå tillbaka till sin vanliga arbetsgivare med samma arbetstid när vården eller rehabiliteringen väl har slutförts eller
- det skulle vara oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot andra arbeten, till exempel för att det pågår medicinsk behandling för att förebygga en allvarlig sjukdom eller att personen deltar i en långvarig rehabilitering efter en olycka.
Det första undantaget gällde till och med 31 december 2023 och har tagits bort från och med i år.
Man har möjlighet att begära omprövning inom två månader efter beslut.”
Genrebild: Försäkringskassan
Mer läsning
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.