SVERIGE
Det svenska klimatpolitiska ramverket – som sju av riksdagens åtta partier ställt sig bakom – står nu på spel. Klimatutredaren John Hassler föreslår i sin statliga snabbutredning att klimatmålen görs om och att den uppgiften läggs på Miljömålsberedningen. LRF uppmanar istället regeringen att ha ett fortsatt tydligt fokus på de befintliga klimatmålen.
“För att klara omställningen i de gröna näringarna behövs långsiktiga och stabila spelregler. Bara så kan investeringar i fossilfri energi och gröna innovationer öka. Det klimatpolitiska ramverket utgjorde grunden till det långsiktiga arbetet. Vi hade därför sett fram mot en tydlig färdriktning idag. Nu är osäkerheten kring Sveriges position ännu större”, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström i ett pressmeddelande.
Omöjligt uppdrag
Klimathandlingsplanen ska vara klar i december och är regeringens viktigaste verktyg för hur Sverige ska nå de nationella klimatmålen till 2030, 2045 samt de svenska åtaganden på EU-nivå.
“Det känns som ett omöjligt uppdrag för Miljömålsberedningen. Blir Hasslers förslag verklighet innebär det i praktiken att regeringen antigen skjuter på handlingsplanen eller att den inte innehåller några nya mål alls. Båda alternativen är lika dåliga. Vi har helt enkelt ingen tid att förlora”, säger Palle Borgström.
Redo att vara en del av lösningen
Palle Borgström uttrycker även oro över regeringens beslut att gå vidare med sänkningen av reduktionsplikten till EU:s lägstanivå:
“Vår konkurrenskraft är för närvarande beroende av sänkt dieselbeskattning inom jordbruket. Vi är redo att vara en del av lösningen på klimatutmaningarna och fasa ut dieseln på sikt, men det behövs politiskt stöd och rättvisa förutsättningar för att göra det. Att slå undan benen för vår biodrivmedelsproduktion är inte rätt väg att gå.”
LRFs tre förslag
LRF föreslår följande tre centrala delar i den kommande klimathandlingsplan:
1. Fokus på att uppfylla klimatmålen: Regeringen behöver fortsatt ha ett tydligt fokus på att uppnå klimatmålen. Misslyckas Sverige med detta riskerar vi att förlora 38 miljarder kronor från EU:s återhämtningsfond, vilket överstiger hela Sveriges klimatbudget. Ökad klimatnytta kan uppnås genom ökad produktion såväl inom jord- som skogsbruk.
2. Inför en biopremie: Jord- och skogsbruket måste minska användningen av fossila bränslen, och behöver därför tydliga incitament och ekonomiskt stöd för att klara omställningen. Vi är för närvarande beroende av sänkt dieselbeskattning inom jordbruket.
3. Ett nytt stödsystem för investeringar på gårdsnivå: Vi ser att investeringar inom jordbruket minskar just nu till följd av höga kostnader på nödvändiga tillsammans med snabbt stigande räntekostnader. Ett nytt stödsystem för att minska utsläppen av biogena växthusgaser skulle komplettera befintliga initiativ, som exempelvis Klimatklivet.
Foto: LRF
