EKONOMI
Var femte person bor i ett hushåll som inte kan betala en större oförutsedd utgift, visar statistik från SCB. I hushåll som består av en ensamstående vuxen med barn saknar nästan hälften sådana marginaler.
Närmare 1,7 miljoner människor i Sverige bor i hushåll som saknar kontantmarginal, alltså förmågan att betala en oförutsedd utgift på minst 13 000 kronor.
– Det motsvarar 20 procent av Sveriges befolkning. Av dessa är uppskattningsvis 187 000 ensamstående vuxna med barn, säger Helena Månsson, utredare på SCB.
Svårt att få ekonomin att gå ihop
I SCB:s Undersökningarna om levnadsförhållanden, ULF, ställs flera frågor som används för att mäta materiell och social fattigdom.
– Ensamstående vuxna med barn sticker ut i flera av indikatorerna som mäter materiell och social fattigdom. I den gruppen är det till exempel vanligare än bland befolkningen i stort att ha svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är vanligare att de kommit efter med betalningar, inte har råd att spendera mindre summor på sig själva eller råd att åka på en veckas semester.
Luxemburg lägst i EU
Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. En person som inte har råd med fem eller fler av indikatorerna som används som mått (se faktaruta) bedöms leva i materiell och social fattigdom.
– I Sverige lever 14 procent av alla ensamstående föräldrar med barn i materiell och social fattigdom. I hela EU är motsvarande andel 26 procent, säger Helena Månsson.
Rumänien (49 procent), Grekland (47) och Bulgarien (46) har de högsta andelarna hushåll med ensamstående föräldrar i materiell och social fattigdom. Luxemburg (8 procent) och Italien (12) har de lägsta.
Några av indikatorerna som mäter materiell och social fattigdom (2022):
| Indikator Typ av hushåll | Andel personer | Felmarginal (+/- %) |
|---|---|---|
| Saknar kontantmarginal | ||
| Samtliga | 19,9% | (1,0) |
| Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 46,8% | (5,7) |
| Svårt/mycket svårt att få ekonomin att gå ihop | ||
| Samtliga | 6,7% | (0,6) |
| Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 17,7% | (4,4) |
| Lätt/mycket lätt att få ekonomin att gå ihop | ||
| Samtliga | 53,5% | (1,2) |
| Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 28,5% | (5,1) |
| Kommit efter med betalningar | ||
| Samtliga | 6,4% | (0,7) |
| Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 13,2% | (3,9) |
| Inte råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet | ||
| Samtliga | 6,8% | (0,7) |
| Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 16,9% | (4,5) |
| Inte råd att varje vecka spendera en mindre summa på sig själv | ||
| Samtliga | 6,6% | (0,6) |
| Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 20,0% | (4,8) |
| Inte råd att åka på en veckas semester per år | ||
| Samtliga | 9,9% | (0,8) |
| Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 22,3% | (4,8) |
FAKTA / MATERIELL & SOCIAL FATTIGDOM
Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. Detta mäts genom att undersöka om personer:
- Kan betala oförutsedda utgifter på minst 13 000 kronor (år 2022) utan att låna eller be om hjälp
- Har råd med en veckas semester per år
- Kan betala skulder: bostadslån, hyra, räkningar, avbetalningsköp
- Har råd med en måltid med kött, kyckling, fisk eller motsvarande vegetariskt alternativ varannan dag
- Har råd att hålla bostaden tillräckligt varm
- Har tillgång till bil
- Har tillgång till internet
- Har råd att ersätta utslitna möbler
- Har råd att ersätta utslitna kläder
- Har två par skor
- Har råd att spendera en mindre summa på sig själv varje vecka
- Har råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet som kostar pengar
- Har råd att träffa familj eller vänner för att fika eller äta middag minst en gång i månaden
En person som inte har råd med fem eller fler av dessa poster lever i materiell och social fattigdom. En person som inte har råd med sju eller fler av posterna lever enligt EU:s definition i allvarlig materiell och social fattigdom.
FAKTA / OM STATISTIKEN
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) beskriver levnadsförhållanden för Sveriges befolkning 16 år och äldre inom ett antal områden: hälsa, ekonomi, boende, sysselsättning, välbefinnande och tillit, fritid, sociala relationer, medborgerliga aktiviteter, trygghet och arbetsmiljö.
Källa: SCB
Foto: Freepik
