SVERIGE
Den 12 september publicerade Socialstyrelsen nya gränsvärden som riktar sig till hälso- och sjukvården kring när vården bör erbjuda stöd till personer med riskbruk av alkohol. Gränsen för vad som räknas som ett riskbruk för män sänks till 10 standardglas eller mer per vecka. Gränsen för kvinnor ligger kvar på samma nivå som tidigare, också 10 standardglas.
De nya riskbruksgränserna ingår som en del i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Just nu pågår en översyn av riktlinjerna och som en första del i arbetet har riskbruk av alkohol setts över. Med riskbruk menas den gräns för alkoholkonsumtion när hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd i form av exempelvis rådgivande samtal.
– Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att fånga upp personer med ett riskbruk. Socialstyrelsens rekommendationer utgör ett verktyg i vårdens arbete för att stödja en minskad alkoholkonsumtion hos de personerna, säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.
Nya gränsvärden
Med de nya riskbruksgränserna sänks gränsen för män, så att stöd bör erbjudas till den som dricker 10 standardglas eller mer per vecka. För kvinnor är riskbruksgränsen densamma som för män, också 10 standardglas, och ligger kvar på samma nivå som tidigare.
Som riskbruk räknas också intensivkonsumtion. Det definieras som 4 standardglas eller mer vid samma tillfälle, för både män och kvinnor, en gång i månaden eller oftare.
Risken för ohälsa är stor
Socialstyrelsens definition av riskbruk grundar sig på en sammanvägd bedömning där hänsyn tagits bland annat till den senaste forskningen, samråd med experter och andra myndigheter samt andra länders rekommendationer.
– Det finns vetenskapligt stöd för att ju mer alkohol man dricker, desto större risk för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom. Bedömningen är också att riskbruksgränsen bör vara densamma för män och kvinnor eftersom risken för ohälsa är ungefär lika stor för båda grupperna vid de här nivåerna av alkoholkonsumtion, säger Thomas Lindén.
Individuell bedömning
Samtidigt betonas att vården alltid behöver göra en individuell bedömning.
– Risken varierar mellan individer och beror till exempel på hur gammal man är, dryckesmönster och hur man mår i övrigt. Det är viktigt att stödja de personer som har störst behov, för att de ska kunna minska sin alkoholkonsumtion, säger Thomas Lindén.
En annan viktig slutsats i arbetet är att det inte går att ange en gräns för när alkoholkonsumtion är riskfri.
– Ju mindre alkohol desto mindre risk för skada, sjukdom eller att man dör i förtid, säger Thomas Lindén.
Socialstyrelsens arbete med en översyn av riktlinjerna om ohälsosamma levnadsvanor fortsätter under det kommande året. En uppdaterad version planeras publiceras under 2024.
FAKTA / NATIONELLA RIKTLINJER
- Rekommendationerna till hälso- och sjukvården om stöd till personer med riskbruk av alkohol ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.
- I riktlinjerna finns rekommendationer om stödinsatser till personer med ohälsosamma levnadsvanor. De levnadsvanor som tas upp i riktlinjerna är riskbruk av alkohol, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.
- Socialstyrelsens nationella riktlinjer vänder sig framför allt till dem med ett övergripande ansvar för att fördela resurser i hälso- och sjukvården, till exempel politiker eller verksamhetschefer.
- Ett standardglas innehåller 12 gram ren alkohol och motsvarar exempelvis 33 cl starköl, 12-15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.
Källa: Socialstyrelsen
Foto: Freepik
