INSÄNDARE
Kris på Oskarshamns sjukhus?
Ja, det lär vara så.
Personalen flyr.
Jag är en av dem som valde att lämna.
Och varför?
Jo, inte på grund av osäkerheten om hur det ska bli i framtiden.
Det handlar om något annat.
Nämligen hur man blir bemött när man kommer in som ny.
“Aldrig välkommen”
Jag började arbeta där, men på den avdelning det handlar om kände jag mig aldrig välkommen.
Inte mobbad men utfryst.
Det var några få som var vänliga och ville att jag skulle vara/bli en i arbetslaget.
Men de som var fientliga var i majoritet.
Är det så går man inte till jobbet med glädje.
Därför valde jag att lämna Oskarshamns sjukhus. För alltid.
Tyvärr, kan man säga, för jag fick många bevis på uppskattning från patienternas sida.
Och patienterna är det viktigaste.
“En stor lättnad”
Om det nu är så att det finns problem med att få personal, eller få personal att stanna, så kanske det inte i första hand beror på politiska beslut.
Många av dem som arbetar på Oskarshamns sjukhus behöver fundera över hur de bemöter de nya.
Jag har idag ett helt annat jobb, där vi inom arbetslaget bemöter varandra med respekt.
Här råder arbetsglädje.
Jag saknar inte mitt arbete på Oskarshamns sjukhus.
Tvärtom är det en stor lättnad när jag vaknar på morgonen och inser att jag inte behöver åka iväg dit.
Före detta undersköterska
Arkivfoto: Peter A Rosén
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
